Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/januar 2014


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

I dag er det lørdag, 16. november 2019; klokken er 01:51 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side .

Dagens skandinaviske artikel

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:

januar 2014

1. januar

Newtons tredje lov: Når ei kraft verkar på ein lekam, verkar ei like stor og motsett retta kraft frå lekamen. Skøyteløparane vil begge skli bakover når den eine skyver den andre.

Newtons rørslelover er tre fysiske lover som i lag legg grunnlaget for klassisk mekanikk. Dei skildrar forholdet mellom ein lekam og kreftene som verkar på han, og rørsla desse kreftene skapar. Dei har vorte formulerte på mange måtar i løpet av dei nesten 300 åra sidan Isaac Newton først formulerte dei, og kan oppsummerast som følgjer:
1. Newtons første lov: Når resultanten av alle kreftene som verkar på ein gjenstand er lik null, er gjenstanden i ro eller i rørsle med konstant fart langs ei rett linje.
2. Newtons andre lov: Akselerasjonen til ein lekam er direkte proporsjonal til, og same retninga, som nettokrafta som verkar på lekamen og omvendt proporsjonal til massen til lekamen. Det vil sei at F = ma, der F er nettokrafta som verkar på lekamen, m er massen til lekamen og a er akselerasjonen til lekamen.
3. Newtons tredje lov: Når ei kraft verkar ein lekam, verkar ei like stor og motsett retta kraft frå lekamen.

Dei tre lovene vart først nedskriven av Isaac Newton i hans Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica (Matematiske prinsipp i naturfilosofien), som først vart publisert i 1687.

Den newtonske mekanikken er i dag erstatta av spesiell relativitet, men er framleis nyttig som ei tilnærming når hastigheitene som er involvert er mykje mindre enn lysfarten. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


2. januar

Ringerikes kommunevåpen.

Ringerike er en norsk kommune som ligger øst i Buskerud fylke ca. 50 km nordvest for hovedstaden Oslo. Kommunen hadde 29 531 innbyggere per oktober 2013. Omtrent halvparten av disse err bosatt i no:Hønefoss, som er kommunens administrasjonssenter, resten er spredt ut over et areal på 1 555 km². Kommunen grenser mot 11 andre kommuner.

Ringerike kommune oppsto 1. januar 1964, etter en kommunesammenslåing mellom de tidligere kommunene Hole, Tyristrand, Hønefoss, Norderhov og Ådal. En mindre del av Flå kommune ble også tilført den nye storkommunen. Hole trakk seg imidlertid ut av storkommunen fra 1. januar 1977 og ble selvstendig kommune igjen. Ringerike er blant de mellomstore bykommunene i Norge og den er største skognæringskommune, hvor næringslivet i stor grad tuftet på tømmerstokken. Det drives imidlertid også et betydelig jordbruk der. Industri-, handels- og servicevirksomhet er også økende.

Navnet Ringerike er satt sammen av de to ordene hringr (ring) og riki (rike eller landskap), og ble opprinnelig brukt om et mye større geografisk område enn det som omfattes av den moderne kommunen, nemlig det landskapsområdet som kalles Ringerike. Opprinnelsen skriver seg helt tilbake til de første navngitte kongene som bodde på Ringerike og så langt tilbake som Norgeshistorien er skrevet. Man tror at de første «ringerikingene» bosatte seg (i ring) rundt Tyrifjorden, og at dette kan ha med navnet å gjøre. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


3. januar

Elledning i Hakarp.

Elektriciteten i Hakarps socken har främst kommit från vattenkraften, vilket i sin tur haft stor betydelse för bildandet av Hakarps samhälle. Det är Huskvarnafallen samt mindre forsar och strömmar längs Huskvarnaån som givit kraft och elektricitet till fabriker och hus i området. Vattenkraften var helt avgörande för Husqvarna vapenfabrik, Stensholms Pappersbruk och Carlfors bruk. Huskvarnaåns vattenfall har länge varit betydande för industrier, och i takt med att kunskapen kring elektriciteten ökade, började man i slutet av 1800-talet ersätta skovelhjul med elgeneratorer. Det gjorde att man kunde alstra el till bland annat belysning. De vattenfall som har använts för att producera elektricitet har varit det översta av Huskvarnafallen, Carlforsfallet med 4,6 meters fallhöjd och Stensholmsfallet med 3,7 meters fallhöjd. Ebbes kraftstation drevs mellan 1906 och 1969.

Första gången en elektrifiering av Hakarp omtalas är i Jönköpingsposten, som berättar att Stensholms Pappersbruk precis hade påbörjat installation av elektriskt ljus i fabriken när en fotogenlampa orsakade en brand som fick hela fabriken att brinna ner den 23 november 1889. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


4. januar

Newtons tredje lov: Når ei kraft verkar på ein lekam, verkar ei like stor og motsett retta kraft frå lekamen. Skøyteløparane vil begge skli bakover når den eine skyver den andre.

Newtons rørslelover er tre fysiske lover som i lag legg grunnlaget for klassisk mekanikk. Dei skildrar forholdet mellom ein lekam og kreftene som verkar på han, og rørsla desse kreftene skapar. Dei har vorte formulerte på mange måtar i løpet av dei nesten 300 åra sidan Isaac Newton først formulerte dei, og kan oppsummerast som følgjer:
1. Newtons første lov: Når resultanten av alle kreftene som verkar på ein gjenstand er lik null, er gjenstanden i ro eller i rørsle med konstant fart langs ei rett linje.
2. Newtons andre lov: Akselerasjonen til ein lekam er direkte proporsjonal til, og same retninga, som nettokrafta som verkar på lekamen og omvendt proporsjonal til massen til lekamen. Det vil sei at F = ma, der F er nettokrafta som verkar på lekamen, m er massen til lekamen og a er akselerasjonen til lekamen.
3. Newtons tredje lov: Når ei kraft verkar ein lekam, verkar ei like stor og motsett retta kraft frå lekamen.

Dei tre lovene vart først nedskriven av Isaac Newton i hans Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica (Matematiske prinsipp i naturfilosofien), som først vart publisert i 1687.

Den newtonske mekanikken er i dag erstatta av spesiell relativitet, men er framleis nyttig som ei tilnærming når hastigheitene som er involvert er mykje mindre enn lysfarten. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


5. januar

Oden, Sveriges största isbrytare.

Isbrytning i Sverige utförs idag av tio isbrytare som bryter is runt Sveriges kuster för att göra det möjligt för handelsfartyg att använda de svenska hamnarna året runt. Normalt pågår isbrytarsäsongen från nyår till slutet av maj. Isbrytning har bedrivits i Sverige sedan slutet av 1800-talet och sedan 1926 sköts den av staten. Ansvaret för isbrytningen ligger hos Sjöfartsverket och verksamheten leds från isbrytarledningen i Norrköping. Bemanningen av isbrytarna sköttes tidigare av Marinen, men sedan år 2000 är besättningarna civila. Den totala kostnaden för den svenska isbrytningen ligger på drygt 200 miljoner kronor per år, och för att ekonomiskt effektivisera isbrytningen sker ett stort samarbete mellan samtliga Östersjöländers isbrytartjänster. År 2000 var det över 30 år sedan någon av de viktiga bottenvikshamnarna varit tvungen att stänga på grund av isförhållandena. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


6. januar

De fire største av Jupiters måner.

De galileiske måner er fire av Jupiters måner: Io, Europa, Ganymedes og Callisto, som alle ble oppdaget av Galileo Galilei i januar 1610. Månene er de fire største av Jupiters 67 måner og har fått navnene sine etter Zevs' elskere og elskerinner: Io, Europa, Ganymedes og Callisto. Ganymedes, Europa og Io går i en 1:2:4-baneresonans. Månene er blant de mest massive objektene i solsystemet med unntak av solen og de åtte planetene og de har radier større enn noen av dvergplanetenes.

De fire månene ble oppdaget en gang mellom 1609 og 1610 da Galileo gjorde forbedringer på sitt teleskop, noe som gjorde det mulig for ham å observere himmellegemer tydeligere enn hva som hadde vært mulig tidligere. Galileos oppdagelse viste hvor viktig teleskopet var som verktøy for astronomer ved å vise at der fantes objekter i rommet som ikke kunne ses med det blotte øye. Enda viktigere, den uomtvistelige oppdagelsen av himmellegemer i bane rundt noe annet enn jorden ga et alvorlig slag til det daværende aksepterte Ptolemaiske verdensbildet, eller den geosentriske modellen hvor alt går i bane rundt jorden. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


7. januar

Gamal Abdel Nasser

Gamal Abdel Nasser, född 15 januari 1918 i Alexandria, död 28 september 1970 i Kairo, var en egyptisk militär och politiker. Nasser fick den reella makten i Egypten då kung Farouk störtades 1952, och 1954 efterträdde han Muhammad Naguib som statsminister. Han var landets president mellan 1956 och 1970 då Egypten deltog i två krig, Suezkriget och Sexdagarskriget.

Under Nasser övertogs Suezkanalen av Egypten och genom militärkuppen skapade han det moderna Egypten. Han var en stark motståndare till västlig imperialism. I Mellanöstern blev Nasser en ledande förespråkare för panarabismen, den arabiska nationalismen. Han räknas till en av historiens viktigaste arabiska ledare.

Nasser var gift med Tahia och de hade fem barn: tre söner, Khaled, Abdul Hamid och Abdul Hakim, samt två döttrar, Mona och Hoda. Nasser avled till följd av en hjärtattack. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


8. januar

Uthola kano og stake er ein av måtane ein kan kryssa elva på. Foto: Philipp Roelli

Brahmaputra er ei av dei store elvane i Asia, om lag 2 900 km lang. Ho renn frå den autonome regionen Tibet i Kina, gjennom Arunachal Pradesh og Assam i nordaustre India, og deretter tvers gjennom Bangladesh. Der møter ho Ganga og munnar ut i Bengalbukta som Gangesdeltaet, det største elvedeltaet i verda. Elva er ei mykje brukt transportåre. Dei nedre delane er ein livsviktig vasskjelde for bønder, og er heilage for hinduar. Flaumane i elva kan samstundes vera valdsame og dødelege. Brahmaputra er ei av få store elvar som har ei tidevassbølgje.

Brahmaputra spring ut nær Kailasfjelllet, som er heilag for hinduismen, buddhismen, djainismen og den tibetanske bön-religionen. Tibetanarane kallar henne mellom anna «mor-elva». Innan hinduismen finst det fleire myter om korleis Brahmaputra kan vera sonen til Brahma. Kalika Purana frå 900-talet fortel til dømes at han blei fødd som sonen til vismannen Shantanu og kona Amogha, og plassert mellom dei fire fjella Kailash, Gandhamadana, Jarudhi og Sambaka som ein vasskjelde til glede for himmelske skapningar og menneske. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


9. januar

De fire største av Jupiters måner.

De galileiske måner er fire av Jupiters måner: Io, Europa, Ganymedes og Callisto, som alle ble oppdaget av Galileo Galilei i januar 1610. Månene er de fire største av Jupiters 67 måner og har fått navnene sine etter Zevs' elskere og elskerinner: Io, Europa, Ganymedes og Callisto. Ganymedes, Europa og Io går i en 1:2:4-baneresonans. Månene er blant de mest massive objektene i solsystemet med unntak av solen og de åtte planetene og de har radier større enn noen av dvergplanetenes.

De fire månene ble oppdaget en gang mellom 1609 og 1610 da Galileo gjorde forbedringer på sitt teleskop, noe som gjorde det mulig for ham å observere himmellegemer tydeligere enn hva som hadde vært mulig tidligere. Galileos oppdagelse viste hvor viktig teleskopet var som verktøy for astronomer ved å vise at der fantes objekter i rommet som ikke kunne ses med det blotte øye. Enda viktigere, den uomtvistelige oppdagelsen av himmellegemer i bane rundt noe annet enn jorden ga et alvorlig slag til det daværende aksepterte Ptolemaiske verdensbildet, eller den geosentriske modellen hvor alt går i bane rundt jorden. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


10. januar

Gamal Abdel Nasser

Gamal Abdel Nasser, född 15 januari 1918 i Alexandria, död 28 september 1970 i Kairo, var en egyptisk militär och politiker. Nasser fick den reella makten i Egypten då kung Farouk störtades 1952, och 1954 efterträdde han Muhammad Naguib som statsminister. Han var landets president mellan 1956 och 1970 då Egypten deltog i två krig, Suezkriget och Sexdagarskriget.

Under Nasser övertogs Suezkanalen av Egypten och genom militärkuppen skapade han det moderna Egypten. Han var en stark motståndare till västlig imperialism. I Mellanöstern blev Nasser en ledande förespråkare för panarabismen, den arabiska nationalismen. Han räknas till en av historiens viktigaste arabiska ledare.

Nasser var gift med Tahia och de hade fem barn: tre söner, Khaled, Abdul Hamid och Abdul Hakim, samt två döttrar, Mona och Hoda. Nasser avled till följd av en hjärtattack. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


11. januar

Uthola kano og stake er ein av måtane ein kan kryssa elva på. Foto: Philipp Roelli

Brahmaputra er ei av dei store elvane i Asia, om lag 2 900 km lang. Ho renn frå den autonome regionen Tibet i Kina, gjennom Arunachal Pradesh og Assam i nordaustre India, og deretter tvers gjennom Bangladesh. Der møter ho Ganga og munnar ut i Bengalbukta som Gangesdeltaet, det største elvedeltaet i verda. Elva er ei mykje brukt transportåre. Dei nedre delane er ein livsviktig vasskjelde for bønder, og er heilage for hinduar. Flaumane i elva kan samstundes vera valdsame og dødelege. Brahmaputra er ei av få store elvar som har ei tidevassbølgje.

Brahmaputra spring ut nær Kailasfjelllet, som er heilag for hinduismen, buddhismen, djainismen og den tibetanske bön-religionen. Tibetanarane kallar henne mellom anna «mor-elva». Innan hinduismen finst det fleire myter om korleis Brahmaputra kan vera sonen til Brahma. Kalika Purana frå 900-talet fortel til dømes at han blei fødd som sonen til vismannen Shantanu og kona Amogha, og plassert mellom dei fire fjella Kailash, Gandhamadana, Jarudhi og Sambaka som ein vasskjelde til glede for himmelske skapningar og menneske. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


12. januar

Turkisk vägskylt

Turkiska (Türkçe) är ett turkspråk som talas som modersmål av ungefär 62 miljoner människor, främst i Turkiet där det är officiellt språk, av mindre grupper på Cypern, i Grekland och i Östeuropa, samt av flera miljoner invandrare i Västeuropa, särskilt Tyskland. Det är det mest talade av turkspråken (de turkiska språken). För att inte förväxlas med dessa kallas turkiska ibland turkietturkiska (Türkiye Türkçesi).

Språkets rötter kan spåras till Centralasien och de första skriftliga lämningarna är närmare 1200 år gamla. Osmanskan, den omedelbara föregångaren till dagens turkiska, spreds åt väster när det osmanska riket utvidgades. Som en av Atatürks reformer i början av den nya turkiska republiken ersattes 1928 det osmanska alfabetet (en variant av arabiska alfabetet) av en variant av det latinska alfabetet. Samtidigt inledde den nyligen grundade Turkiska språkkommittén en kampanj för att reformera språket genom att avlägsna persiska och arabiska lånord till förmån för inhemska varianter och nybildningar från turkiska rötter.

Typiskt för turkiskan är dess vokalharmoni och utpräglat agglutinerande språkstruktur med många suffix, vilket innebär att mycket långa ord kan bildas. Grundordföljden i turkiskan är subjekt objekt verb. Turkiskan har inget grammatiskt genus. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


13. januar

The Three Lions.

Englands herrelandslag i fotball er det nasjonale fotballaget til England, og blir administrert av Englands fotballforbund (FA). Det engelske fotballforbundet ble stiftet under et møte i London i 1863 der også reglene for fotball ble nedtegnet. Regelendringer innen fotballen på verdensbasis bestemmes fortsatt av Football Association, og England regnes derfor ofte som den moderne fotballens vugge.

Fotball er en av de få idrettene der Storbritannias riksdeler blir representert med hvert sitt lag. En av bakgrunnene til dette er at England og Skottland var de to første landslagene i verden, og at Wales og Irland (da del av Storbritannia) kom fort etter. England var skeptisk til internasjonale mesterskap i begynnelsen, og valgte derfor å ikke delta i VM i fotball før VM i 1950. De var derfor heller ikke med på det første avholdte Europamesterskapet i 1960.

Nasjonalstadion er Wembley Stadium i London, og hjemmekampene spilles bare unntaksvis andre steder. Landslagsdrakten består av en hvit overdel og stort sett blå bukser, men det hender at de har hvite bukser også. Bortedrakten har ofte vært røde overdeler og hvite bukser. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


14. januar

En skola i Koindu som förstördes av RUF under inbördeskriget. Totalt förstördes 1 270 grundskolor under kriget.

Inbördeskriget i Sierra Leone ägde rum mellan 23 mars 1991 och 18 januari 2002, då det officiellt förklarades över. Stridigheterna ägde rum mellan å ena sidan regeringsstyrkor understödda av utländska legosoldater, brittiska trupper, ECOMOG-styrkor under nigeriansk ledning och lokala styrkor kallade Kamajors, och å andra sidan tre gerillarörelser: Revolutionary United Front (RUF) som understöddes av Liberia, Armed Forces Revolutionary Council (AFRC) samt West Side Boys.

Inbördeskriget skedde på grund av vanstyre av landet med omfattande korruption och nepotism, bristande statsfinanser, fallerande demokrati, stor ungdomsarbetslöshet och brist på utbildning samt sargade familjestrukturer, ignorans över vad som skedde på landsbygden och en militär och poliskår som var dåligt utbildad, underbetald och som saknade disciplin. Konflikten förlängdes på grund av en diamanthandel som inte fungerade och till stor del var olaglig. Den förvärrade alla de ovannämnda problemen och bekostade stridigheterna.

Under de elva krigsåren dog cirka 50 000 människor, mängder av människor stympades och torterades och över 2,5 miljoner (mer än hälften av landets befolkning) blev internflyktingar (de tvingades fly från sina hem men befann sig inom landets gränser). Ett flertal FN-resolutioner antogs och en FN-trupp skickades till landet för att bringa ordning och stabilitet. Efter att kriget förklarades över har FN fortsatt arbetet med att återuppbygga landet för att det inte skall kastas tillbaka i oroligheter. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


15. januar

Solnedgang i nasjonalparken Sundarbans

Gangesdeltaet er verdas største elvedelta. Det ligg ved Bengalbukta i Bangladesh og India ved munningen av fleire elvar, ei av dei Ganga, som har gjeve namn til deltaet. Området er svært fruktbart, og brødfør fleire hundre millionar menneske. Det er også flatt og lågtliggande, og dermed utsett for naturtrugsmål som flaum og havstiging.

Deltaet er om lag 350 km breitt der det renn ut i Det indiske havet via Bengalbukta. Flatevidda varierer i ulike kjelder, frå 60 000 km² til 130 000 km². Dei tre elvane som møtest i deltaet er nedre Ganga, som heiter Padma eller Pôdda i Bangladesh, nedre Brahmaputra, (Djamuna eller Djomuna), og Meghna. Utløpet av Hugli, ei sideelv til Ganga, blir gjerne rekna som den austre enden av deltaet. Ved denne elva ligg dei indiske hamnebyane Kolkata og Haldia. Aust for Gangesdeltaet ligg Chittagong, ein anna viktig hamneby til Det indiske havet, medan hamna Mongla ligg midt i. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


16. januar

The Three Lions.

Englands herrelandslag i fotball er det nasjonale fotballaget til England, og blir administrert av Englands fotballforbund (FA). Det engelske fotballforbundet ble stiftet under et møte i London i 1863 der også reglene for fotball ble nedtegnet. Regelendringer innen fotballen på verdensbasis bestemmes fortsatt av Football Association, og England regnes derfor ofte som den moderne fotballens vugge.

Fotball er en av de få idrettene der Storbritannias riksdeler blir representert med hvert sitt lag. En av bakgrunnene til dette er at England og Skottland var de to første landslagene i verden, og at Wales og Irland (da del av Storbritannia) kom fort etter. England var skeptisk til internasjonale mesterskap i begynnelsen, og valgte derfor å ikke delta i VM i fotball før VM i 1950. De var derfor heller ikke med på det første avholdte Europamesterskapet i 1960.

Nasjonalstadion er Wembley Stadium i London, og hjemmekampene spilles bare unntaksvis andre steder. Landslagsdrakten består av en hvit overdel og stort sett blå bukser, men det hender at de har hvite bukser også. Bortedrakten har ofte vært røde overdeler og hvite bukser. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


17. januar

En skola i Koindu som förstördes av RUF under inbördeskriget. Totalt förstördes 1 270 grundskolor under kriget.

Inbördeskriget i Sierra Leone ägde rum mellan 23 mars 1991 och 18 januari 2002, då det officiellt förklarades över. Stridigheterna ägde rum mellan å ena sidan regeringsstyrkor understödda av utländska legosoldater, brittiska trupper, ECOMOG-styrkor under nigeriansk ledning och lokala styrkor kallade Kamajors, och å andra sidan tre gerillarörelser: Revolutionary United Front (RUF) som understöddes av Liberia, Armed Forces Revolutionary Council (AFRC) samt West Side Boys.

Inbördeskriget skedde på grund av vanstyre av landet med omfattande korruption och nepotism, bristande statsfinanser, fallerande demokrati, stor ungdomsarbetslöshet och brist på utbildning samt sargade familjestrukturer, ignorans över vad som skedde på landsbygden och en militär och poliskår som var dåligt utbildad, underbetald och som saknade disciplin. Konflikten förlängdes på grund av en diamanthandel som inte fungerade och till stor del var olaglig. Den förvärrade alla de ovannämnda problemen och bekostade stridigheterna.

Under de elva krigsåren dog cirka 50 000 människor, mängder av människor stympades och torterades och över 2,5 miljoner (mer än hälften av landets befolkning) blev internflyktingar (de tvingades fly från sina hem men befann sig inom landets gränser). Ett flertal FN-resolutioner antogs och en FN-trupp skickades till landet för att bringa ordning och stabilitet. Efter att kriget förklarades över har FN fortsatt arbetet med att återuppbygga landet för att det inte skall kastas tillbaka i oroligheter. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


18. januar

Solnedgang i nasjonalparken Sundarbans

Gangesdeltaet er verdas største elvedelta. Det ligg ved Bengalbukta i Bangladesh og India ved munningen av fleire elvar, ei av dei Ganga, som har gjeve namn til deltaet. Området er svært fruktbart, og brødfør fleire hundre millionar menneske. Det er også flatt og lågtliggande, og dermed utsett for naturtrugsmål som flaum og havstiging.

Deltaet er om lag 350 km breitt der det renn ut i Det indiske havet via Bengalbukta. Flatevidda varierer i ulike kjelder, frå 60 000 km² til 130 000 km². Dei tre elvane som møtest i deltaet er nedre Ganga, som heiter Padma eller Pôdda i Bangladesh, nedre Brahmaputra, (Djamuna eller Djomuna), og Meghna. Utløpet av Hugli, ei sideelv til Ganga, blir gjerne rekna som den austre enden av deltaet. Ved denne elva ligg dei indiske hamnebyane Kolkata og Haldia. Aust for Gangesdeltaet ligg Chittagong, ein anna viktig hamneby til Det indiske havet, medan hamna Mongla ligg midt i. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


19. januar

Villan, med adress 56–58 Am Grossen Wannsee, där konferensen hölls, är sedan 1992 en minnes- och utbildningsplats.

Wannseekonferensen var en konferens mellan representanter för NSDAP och SS och som ägde rum den 20 januari 1942 i Wannsee, en förort till Berlin. Konferensen hade sammankallats och leddes av SS-Obergruppenführer Reinhard Heydrich, chef för Nazitysklands säkerhetsministerium, Reichssicherheitshauptamt, och riksprotektor i Böhmen-Mähren. Heydrich ville informera de närvarande att han av riksmarskalk Hermann Göring i juli 1941 hade givits i uppdrag att leda och genomföra "den slutgiltiga lösningen av judefrågan". Heydrich ämnade därtill vinnlägga sig om de berörda ministeriernas och polisenheternas samtycke och samverkan i genomförandet av den fysiska utrotningen av den judiska befolkningen i Europa.

Konferensens huvudsyfte var inte att fatta beslut om Förintelsen – detta beslut hade redan tagits, då massmordet i de av Nazityskland ockuperade områdena i öst redan påbörjats – utan att organisera och koordinera deportationen och förintandet av den judiska befolkningen. Heydrich presenterade en plan för fördrivning av den judiska befolkningen. De judar, som var i stånd att arbeta, skulle tvångsrekryteras till uppförandet av omfattande vägprojekt i öst. Heydrich räknade med att tvångsarbetarna med tiden skulle dö av utmattning. De judar som bedömdes som arbetsodugliga skulle dödas. Byggnaden, i vilken konferensen hölls, hyser sedan 1992 ett museum över Förintelsen. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


20. januar

Selvportrett fra 1891.

Theodor Severin Kittelsen (født 27. april 1857 i Kragerø, død 21. januar 1914Jeløya) var norsk maler, tegner og bokkunstner. Som illustratør av norske folkeeventyr ved Asbjørnsen og Moe deler han førsteplassen med Erik Werenskiold og har vunnet seg en plass i hvert hjerte i Norges land. Han har ganske særlig preget forestillingen om troll og andre naturmytiske vesen. Kittelsens troll er groteske og nifs-vakre, inspirert av østnorske og nordnorske landskap. Mange mener at han én gang for alle har avgjort hvordan norske troll «egentlig ser ut». I sin samtid var han like bemerket for de karikaturaktige tegningene vi finner i blant annet Har Dyrene Sjæl?.

Han var en utpreget litterær billedkunstner, og skrev tekster i og til mange av bildene. Flere av arbeidene hans kan utmyntes episk. Et høydepunkt er boka om Svartedauen.

Kittelsen kom fra ustabile økonomiske kår og oppnådde aldri økonomisk sikkerhet. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


21. januar

Komodovaraner på Rinca.

Komodovaran (Varanus komodoensis) är en art i ödlefamiljen varaner. Den finns på öarna Komodo, Rinca, Flores, Gili Motang och Gili Dasami i centrala Indonesien. Arten är världens största nu levande ödla med en genomsnittslängd på 2–3 meter och en vikt omkring 70 kg.

Parningen äger rum från maj till augusti och äggen läggs i september. De cirka tjugo äggen läggs i bon som byggts av storfothöns (Megapodiidae) och sedan övergivits. Äggen ruvas i sju till åtta månader och kläcks i april, då tillgången till insekter är som störst. Unga komodovaraner är sårbara och vistas därför uppe i träden, på säkert avstånd från rovdjur och de vuxna komodovaranerna, som även utövar kannibalism. Det tar tre till fem år för ungarna att bli fullvuxna och de kan bli upp till 50 år gamla. Komodovaranen kan även utföra partenogenes, vilket betyder att ägg läggs utan hanlig befruktning. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


22. januar

Jens Tvedt i Norsk aarbok, 1935

Jens Tvedt (1857-1935) var ein norsk forfattar som for det meste skreiv på nynorsk. Han var fødd i Kvinnherad, og var lærar fram til 1899. I 1885 vart han tilsett ved Stavanger bibliotek, i 1901 vart han sjefsbibliotekar. Totalt skreiv Tvedt 25 bøker. Sjølv om han budde 50 år i Stavanger er miljøet henta frå eit fjordlandskap som minner om barndomens Sunnhordland. Frå 1919 fekk Tvedt statens forfattarløn.

Knut Hamsun skreiv i 1939: «Det må komme en samlet utgave av Jens Tvedts beste bøker. Han var en folkelivsskildrer av rang, ekte i sin kjensle og trøysom i sin fortellermåte. Ingen vil angre på å lese ham.» Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


23. januar

Selvportrett fra 1891.

Theodor Severin Kittelsen (født 27. april 1857 i Kragerø, død 21. januar 1914Jeløya) var norsk maler, tegner og bokkunstner. Som illustratør av norske folkeeventyr ved Asbjørnsen og Moe deler han førsteplassen med Erik Werenskiold og har vunnet seg en plass i hvert hjerte i Norges land. Han har ganske særlig preget forestillingen om troll og andre naturmytiske vesen. Kittelsens troll er groteske og nifs-vakre, inspirert av østnorske og nordnorske landskap. Mange mener at han én gang for alle har avgjort hvordan norske troll «egentlig ser ut». I sin samtid var han like bemerket for de karikaturaktige tegningene vi finner i blant annet Har Dyrene Sjæl?.

Han var en utpreget litterær billedkunstner, og skrev tekster i og til mange av bildene. Flere av arbeidene hans kan utmyntes episk. Et høydepunkt er boka om Svartedauen.

Kittelsen kom fra ustabile økonomiske kår og oppnådde aldri økonomisk sikkerhet. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


24. januar

Komodovaraner på Rinca.

Komodovaran (Varanus komodoensis) är en art i ödlefamiljen varaner. Den finns på öarna Komodo, Rinca, Flores, Gili Motang och Gili Dasami i centrala Indonesien. Arten är världens största nu levande ödla med en genomsnittslängd på 2–3 meter och en vikt omkring 70 kg.

Parningen äger rum från maj till augusti och äggen läggs i september. De cirka tjugo äggen läggs i bon som byggts av storfothöns (Megapodiidae) och sedan övergivits. Äggen ruvas i sju till åtta månader och kläcks i april, då tillgången till insekter är som störst. Unga komodovaraner är sårbara och vistas därför uppe i träden, på säkert avstånd från rovdjur och de vuxna komodovaranerna, som även utövar kannibalism. Det tar tre till fem år för ungarna att bli fullvuxna och de kan bli upp till 50 år gamla. Komodovaranen kan även utföra partenogenes, vilket betyder att ägg läggs utan hanlig befruktning. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


25. januar

Jens Tvedt i Norsk aarbok, 1935

Jens Tvedt (1857-1935) var ein norsk forfattar som for det meste skreiv på nynorsk. Han var fødd i Kvinnherad, og var lærar fram til 1899. I 1885 vart han tilsett ved Stavanger bibliotek, i 1901 vart han sjefsbibliotekar. Totalt skreiv Tvedt 25 bøker. Sjølv om han budde 50 år i Stavanger er miljøet henta frå eit fjordlandskap som minner om barndomens Sunnhordland. Frå 1919 fekk Tvedt statens forfattarløn.

Knut Hamsun skreiv i 1939: «Det må komme en samlet utgave av Jens Tvedts beste bøker. Han var en folkelivsskildrer av rang, ekte i sin kjensle og trøysom i sin fortellermåte. Ingen vil angre på å lese ham.» Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


26. januar

Gravyr av Ambrose Rookwood från 1804.

Ambrose Rookwood (alternativt Rookewoode), född cirka 1578, död 31 januari 1606 i London, var en av de katolska konspiratörerna som försökte lönnmörda Jakob I av England genom att spränga det brittiska överhuset i Westminsterpalatset, i vad som kallas för krutkonspirationen år 1605. Rookwood värvades till konspirationen sent i september 1605.

Familjen Rookwood var välbärgade och ståndaktiga katoliker och de sågs som bråkmakare av myndigheterna. Båda Rookwoods föräldrar och en av hans kusiner hade varit fängslade för sin tro och Rookwood själv blev åtalad av samma anledning i februari 1605. Rookwood har beskrivits som "välbyggd och stilig, om något kort", vilket han kompenserade för genom att klä sig på ett extravagant sätt. Rookwood gick med i konspirationen efter att han hade kontaktats av Robert Catesby, Thomas Wintour och John Wright. Han hade tidigare blivit tillfrågad att förse konspiratörerna med krut, men utöver detta gav han inte någon monetär hjälp till dem. När Rookwood, den 5 november 1605, fick reda på att Guy Fawkes hade misslyckat med sin del av planerna och även blivit arresterad flydde han tillsammans med flera av de andra konspiratörerna till Holbeche House, på gränsen till Staffordshire. På morgonen den 8 november anlände Richard Walsh, sheriffen av Worcester, tillsammans med en styrka på omkring tvåhundra män till Holbeche House. En eldstrid bröt ut och Rookwood, tillsammans med Wintour och sv:John Grant, sårades och arresterades omedelbart därefter.

Vid rättegången som hölls mot de överlevande konspiratörerna den 27 januari 1606 blev det en fällande dom i högförräderi för samtliga. Tillsammans med några av de andra konspiratörerna avrättades Rookwood den 31 januari 1606 på Old Palace Yard i Westminster genom avrättningsmetoden hängning, dragning och fyrdelning. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


27. januar

Eksempelbilde (er ikke hentet fra TV-serien)

Blindpassasjer er en norsk miniserie i tre episoder fra 1978 skrevet av Jon Bing og Tor Åge Bringsværd og regissert av Stein Roger Bull for NRK Filmavdelingen. Blindpassasjer kan beskrives som en science fiction-kriminal hensatt til verdensrommet, men inneholder også elementer av grøss og thriller. Serien ble sendt i Detektimen høsten 1978 og vakte oppsikt fordi det var den første norske science fiction-serien som ble lagd for norsk TV. NRK lanserte den på DVD i 2007 etter gjentatte oppfordringer fra publikum.

Serien ble også vist i de andre nordiske landene og ble særlig populær i Sverige. Svenskene «sperret øynene opp» og undret seg over at nordmenn kunne lage så gode serier. «Landet med bare lusekofter har gått forbi oss med flere hundre år», skrev en av de svenske avisene da den ble vist i Sverige. Begeistringen førte til at svenskene ble med på å dele produksjonskostnadene på Bing og Bringsværds andre science fiction-serie Ta den ring. Forfatterduoen fikk også i oppdrag av svenskene å forfatte en ny TV-serie om stjerneskipet «Marco Polo», men dette ble skrinlagt etter en tid.

Bing og Bringsværd ble i 1979 tildelt Rivertonprisen for sitt arbeid med serien. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


28. januar

Den brittiska Grand Fleet vid slaget vid Jylland

Skagerrakslaget eller Jutlandslaget var det största sjöslaget under första världskriget och den enda fullskaliga sammandrabbningen mellan slagskepp i detta krig. Slaget utkämpades den 31 maj–1 juni 1916, i Nordsjön nära Jylland, Danmarks fastland. De krigförande parterna var Kaiserliche Marines Högsjöflotta, som leddes av viceamiral Reinhard Scheer, och Royal Navys huvudflotta Grand Fleet, som leddes av amiral Sir John Jellicoe.

Sammanlagt deltog omkring 250 fartyg i stridigheterna. Fjorton brittiska och elva tyska fartyg sänktes med stora förluster i människoliv. Jellicoe försökte att skära av tyskarnas reträttväg till deras baser för att kunna återuppta striden nästa morgon. Scheer lyckades dock korsa den brittiska linjen i dess kölvatten och kunde ta sig till hamn.

Båda sidorna såg sig som segrare. Britterna hade förlorat fler fartyg och lidit större manskapsförluster, men Scheers plan att förstöra Beattys eskadrar hade misslyckats. Den tyska Högsjöflottan fortsatte att utgöra ett allvarligt hot och britterna var tvungna att koncentrera sina slagskepp till Nordsjön. Tyskarna försökte dock aldrig mera utmana sjöherraväldet utan satsade sina mödor och resurser på oinskränkt ubåtskrig. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


29. januar

Møte mellom dei franske og indianske leiarane rundt eit seremonibål.

Den franske og indianske krigen, òg kalla Erobringskrigen og òg omtalt som ein del av den større konflikten, Sjuårskrigen, vart utkjempa i Nord-Amerika mellom 1754 og 1763. Namnet Den franske og indianske krigen syner til dei to hovudfiendane til Storbritannia: dei kongelege franske styrkane og forskjellige indianastammer i Nord-Amerika. Konflikten var den fjerde kolonikrigen mellom Frankrike og Storbritannia og medførte at Storbritannia erobra Canada. Resultatet av krigen var eit av dei viktigaste i løpet av ein hundreårsperiode med krig mellom dei to landa. Frankrike og Spania var allierte i krigen, og for å kompensere tapet til Spania av Spansk Florida til britane, gav Frankrike Louisiana vest for Mississippielva til Spania. Frankrike sine koloniar nord for Karibia vart redusert til småøyane i Saint Pierre og Miquelon og stadfesta Storbritannia som den dominerande kolonimakta i Nord-Amerika. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


30. januar

Eksempelbilde (er ikke hentet fra TV-serien)

Blindpassasjer er en norsk miniserie i tre episoder fra 1978 skrevet av Jon Bing og Tor Åge Bringsværd og regissert av Stein Roger Bull for NRK Filmavdelingen. Blindpassasjer kan beskrives som en science fiction-kriminal hensatt til verdensrommet, men inneholder også elementer av grøss og thriller. Serien ble sendt i Detektimen høsten 1978 og vakte oppsikt fordi det var den første norske science fiction-serien som ble lagd for norsk TV. NRK lanserte den på DVD i 2007 etter gjentatte oppfordringer fra publikum.

Serien ble også vist i de andre nordiske landene og ble særlig populær i Sverige. Svenskene «sperret øynene opp» og undret seg over at nordmenn kunne lage så gode serier. «Landet med bare lusekofter har gått forbi oss med flere hundre år», skrev en av de svenske avisene da den ble vist i Sverige. Begeistringen førte til at svenskene ble med på å dele produksjonskostnadene på Bing og Bringsværds andre science fiction-serie Ta den ring. Forfatterduoen fikk også i oppdrag av svenskene å forfatte en ny TV-serie om stjerneskipet «Marco Polo», men dette ble skrinlagt etter en tid.

Bing og Bringsværd ble i 1979 tildelt Rivertonprisen for sitt arbeid med serien. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


31. januar

Den brittiska Grand Fleet vid slaget vid Jylland

Skagerrakslaget eller Jutlandslaget var det största sjöslaget under första världskriget och den enda fullskaliga sammandrabbningen mellan slagskepp i detta krig. Slaget utkämpades den 31 maj–1 juni 1916, i Nordsjön nära Jylland, Danmarks fastland. De krigförande parterna var Kaiserliche Marines Högsjöflotta, som leddes av viceamiral Reinhard Scheer, och Royal Navys huvudflotta Grand Fleet, som leddes av amiral Sir John Jellicoe.

Sammanlagt deltog omkring 250 fartyg i stridigheterna. Fjorton brittiska och elva tyska fartyg sänktes med stora förluster i människoliv. Jellicoe försökte att skära av tyskarnas reträttväg till deras baser för att kunna återuppta striden nästa morgon. Scheer lyckades dock korsa den brittiska linjen i dess kölvatten och kunde ta sig till hamn.

Båda sidorna såg sig som segrare. Britterna hade förlorat fler fartyg och lidit större manskapsförluster, men Scheers plan att förstöra Beattys eskadrar hade misslyckats. Den tyska Högsjöflottan fortsatte att utgöra ett allvarligt hot och britterna var tvungna att koncentrera sina slagskepp till Nordsjön. Tyskarna försökte dock aldrig mera utmana sjöherraväldet utan satsade sina mödor och resurser på oinskränkt ubåtskrig. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia